Blomskog socken

Socknen Blomskog i Nordmarks härad i landskapet Värmland.

Blomskog i tidiga källor

Den första skriftliga källa där Blomskog nämns är en räfsetingsdom utfärdad i Lödöse år 1396. Man menade att mark som tillhörde marsken Erik Kettilssons arvingar hade fråntagits kronan och kommit under frälse i Nordmarks härad. Uppräkningen av gods och gårdar inleds med att Marskens arvingar hade ett gods i Törgilsbyn. Detta har man i "Ortnamnen i Värmland Del IX Nordmarks härad" tolkat som Töresbyn i Blomskog. Det finns dock även ett Töresbyn i Töcksmark socken. Tydligare koppling till Blomskog finns däremot längre fram i domen där det står att Blomskogs kyrka hade ett gods i "Olowedh" (Olerud).

I domen står att alla dessa gårdar och gods var kronans fullkomliga skattegods, innan de kom under marskens och kyrkans beskydd. De dömde därför att alla gods och gårdar, med alla förmåner och tillhörigheter, skulle fråntas dem som hållit dem undan kronan. Och att de skulle åter till bönderna och böndernas arvingar som ägde dem innan.

Blomskog nämns i ett pergamentbrev från 1432 där Torsten ger sin dotter två jordar i Blomskog socken (läs mer på sidan om Ekenäs hemman).

I ett brev skrivet av biskop Hans i Skara år 1468 befaller han att ett jordbyte i Blomskog ska ske.

Kyrkoherden herr Birger i Blomskogh ska tillbyta kyrkan Nordre Gatu från Halffuardard i Närisbyn mot Alfszbyn. Brevet framlagt år 1655 av prästen Erich Torstani i Blomskog. Samma brev finns i avskrift från originalet av Lignell 1831.

En tingshandling från 1518 räknar upp bland dannemännen sådana som vi med hjälp av hemmansnamnen kan härleda till Blomskog; Gunnar i Breviken, Torger i Trättlanda, Hans i Sundstabyn, Anund i Låbbyn, Anund i Näresbyn, Torsten i Sundstabyn.

Namnet Blomskog

I publikationen "Ortnamnen i Värmlands län 09: Nordmarks härad" (1939,1950) sägs namnet Blomskog ha sitt ursrpung i det fornsvenska namnet Blomsjön (nedre och övre). Erland Rosell skriver på samma tema i sin bok "Ortnamn i Värmland" om ett namnskick i västra Värmland, där sockennamnets förled är namnet på ett vatten som följs av "skog". Som exempel på detta nämner han Värmskog (Värmeln+skog), Gunnarskog (Gunnern+skog) och Östervallskog (Östen+skog). Han lämnar dock öppet om Blom i Blomskog kommer från namnet på älven eller sjön. Det tycks dock vara en vedertagen uppfattning att vattendrag namngavs före gårdar. Sjön Blommen eller älven Blomma skulle då så småningom fått ge namn åt gården, senare hemmanet Blomma. Och att det är först då man lägger till efterleden älv och sjö.

En bygd där det fanns Blomsjöar och en Blomma-älv gjorde det kanske naturligt att benämna bygden Blomskog. Men det är inte säkert att det en fanns ett gemensamt bygdenamn för hela området mellan Lelång och Väster-Sil förrän kristnandet och en bygdekyrka skulle byggas. Det fanns, vad vi vet, ingen administrativ indelning på lägre nivå än häradet, varken världslig eller religiös, före kristnandet. Enskilda gårdar och byar hade sina namn och områden med ett flertal gårdar och byar, gavs samlande bygdenamn. Så kan mycket väl ha varit fallet med Blomskog, dvs att denna bygd från början avsåg nordvästra delen, gårdarna kring Blom-sjöarna. Från Blomma till Sundstabyn. Senare när bygden kristnades och kyrkans behov av en administrativ indelning resulterade det i att socknar bildades, så fanns redan namnet, och i socknen inlemmades mer avlägsna gårdar som Bustelund, Sundsbyn, Ekenäs, Söpplanda, Breviken, Källtegen m.fl. Kyrkan bygdes i Trättlanda men namnet blev inte Trättlanda socken utan istället bygdens namn; Blomskog.

Blomskogs hemman

Namnen på Blomskogs hemman är oförändrade så långt tillbaka som det finns skriftliga källor. Samtliga utom Söpplanda och Fölsbyn är upptagna i "Gärder och hjälper" från år 1535 som är Sveriges äldsta bevarade skattelängd.

Söpplanda finns dock med i skattelängderna från 1540 och framåt medan Fölsbyn återfinns första gången i slutet av 1600-talet. Men innan dess finns ett skattetorp kallat Borgaråsen som troligen är vad som sedan blev Fölsbyn.

Förutom hemmansnamnen finns även en del gårdar och torp nämnda i äldre handlingar, oftast som utjordar till kyrkan. I nedan tabell namn på hemman i fet stil.

carta marina olaus magnus 1539

Utsnitt ur kartan över Norden med Blamscog centralt i bilden.

Akershus i vänsterkant är dagens Oslo. Vattnet i högerkant är Vänern.

Blomskogs kyrkor

Hur sa man?

I våra dagar hör man i trakten uttalen Blomsko och Blômske

men alltmer sällan det gamla uttalet; Blônske

Det var så man sa i socknen åtminstone in på 1900-talets början.

Teritorriellt namn	Betydelse och indikation ålder	Namn i GoH år 1535	Annat före år 1600	1610 års hjonelag. Första källa med namn på brukare för alla hemman
Breviken	Platsbeskrivande. Före år 1000	Wrediviken	Tingshandling 1518: Dannemannen Gunnar i Braedeu Viken	Brewick : Peder
Ingebyn	Personnamn. Vikingatid-tidig medeltid	Ingiby	Pergamentbrev 1432: Torsten ger Ingebö i hemgift	Ingebynn : Thore samt Änkan
Källtegen	Syftar med säkerhet på källan, dvs åkern vid källan. Behöver inte ha haft begyggelse. Före år 1000.	Kiälltigen		Kelllethegen: Peer samt Erich
Söpplanda	Sopåkern. Platsbeskrivande. Behöver inte ha haft bebyggelse. Före år 1000.	saknas	Jordebok 1541: Söpplan	Seplann: Erich "fatigh" och Joenn "fattigh"
Sundsbyn	Byn vid sundet mellan Olerudssjön och Sundsbytjärnet. Vikingatid-tidig medeltid	Szundzibyn		Sunndzbynn: Tore, Anders och Enkian, den senare "fatigh"
Västra och Östra Trättlanda	Omtvistad mark. Före år 1000. Omnämns ibland enbart Trettlands fram till 1590 vartefter man mer konsekvent skriver Västra och Östra.	Trättilandsa	Tingshandling 1518: Torger i Trättlanda	Trotlandha: Hufve Träthlannda: Arfvidh
Öbyn	Ortnamn i Värmland: Från fornsvenska personnamnet Eyvind. Vikingatid-tidig medeltid	Öwibyn	Skrivs på flera olika sätt. Men från 1590 skriver man Öbyn.	Öbynn: Torbiörn "gamble holl"
Gilldalen	Gil i betydelsen klyfta ränna. Platsbeskrivande. Före år 1000	Gyllidalin		Oluf
Blomma	Från älven eller sjöns namn. Platsbeskrivande. Före år 1000	Blommah		Blomme: Christopher
Näs	Platsbeskrivande. Före år 1000	Näss	Jordebok 1540: Nees och på egen rad Norra Nes	Segoll
Torkilsbyn	Personnamn. Vikingatid-tidig medeltid	Torkilsbyn		Enkian "husarm" och ähn Enkia "husarm"
Näresbyn	Fornsvenska personnamnet Närir. Vikingatid-tidig medeltid	Näresbyn	Jordebok 1540: Naritzbyen	Näsbynn: Berger och Oluff
Mon	Platsbeskrivande. Före år 1000	Moen		Moon: Tore
Vik	Platsbeskrivande. Före år 1000	Wik	I förteckning över Blomskogs stom och landbor 1540 anges "en tomtastdh som ligg under Wijk" . Okänt vad som avses	Wijk: Harall
Ängebäck	Platsbeskrivande. Före år 1000	Ängibik	Jordeboken 1540: Engebeck	Carll
Låbbyn	Okänd betydelse. Byn i bestämd form tyder på ursprung Vikingatid-tidig medeltid	Loffbyn	Tingshandling 1518: Anun i Laghbyn. Jordebok 1540: Loffsbyen. Senare skrivet omväxlande Lobbyn/Låbbyn	Lobbyn: Erich
Töresbyn	Personnamnet Thorgils/Thyrgils. Vikingatid-tidig medeltid	Torgilsbyn	Tingshandling 1396: Törgilsbyn. Blomskog kyrkas landbor 1540: Olaff i Töryesbyn	Toresbynn: Erich
Lilla Boda	Liten bod/lada på brukad men ej bebodd plats. Lilla i förhållande till Stora Boda i Trankil. Före år 1000.	Bodha	Blomskog kyrkas landbor 1540: Olaff i Lilleboda	Bodha: Nils
Ed	Passage mellan vatten. Jfr Eda eller Lilla Edet. Ligger mellan Nedre och övre Blomsjön. Platsbeskrivande. Före år 1000	Eidh	Blomskog kyrkas landbor 1540: Per i Eedh	Eedh: Anders
Ekenäs	Platsbeskrivande. Före år 1000	Öknäs	Saknas i Jordeboken för 1540. Därefter Prebende hemman under kyrkan	Eekenäs: her Anders
Sundstabyn	Ortnamn i Värmland tolkar förledet som sydligast och sätter det i förhållande till andra byar. Men S-byn ligger vid ett sund mellan tjärnet och Ö. Blomsjön vilket tycks som en rimligare förklaring. Byn i bestämd form. Vikingatid-tidig medeltid	Swirsiby	Tingshandling 1518, Hans i Sunsaebyy och Torsten i Sysaebyn	Sunnsthabynn: Ifuar "Knecht", Oluf "Knecht", Anders "fatigh, uthg"
Fölsbyn	Okänd betydelse. Vikingatid-tidig medeltid.	saknas	Jordebok 1565: Bland torpställen nämns Bårgåsenn. 1660: Föllsbyen 1/4 hemman	saknas
Bustelund	Okänd betydelse. Lund i betydelsen liten skogsdunge men kan ha en religiös koppling. Ortnamn i Värmland: från Bu-sten, stor sten form liknande en bod. Vikingaitd-tidig medeltid	Bosplilundh	Jordebok 1543: Bustalund	Bostelunda: Oluf "Knecht" samt Enkian
Röstegen	Förledet betyder småskog, ris. Åkern i småskogen, ris-skogen. Vikingatid-tidig medeltid	-	Pergamentbrev 1432: Torsten ger Ristäigh i hemgift
Fårsedal	Vattendrag i dal. Platsbeskrivande.	-	En utjord till hemmanet Mon. Omnäms under andra halvan av 1600-talet. Namnet ej i bruk därefter.
Suckan	Sänka i terrängen, ligger under höjder. Platsbeskrivande. Före år 1000	-	utjord/torp i Ängebäck hemman men som ligger under kyrkan, nämns första gången i förteckning över Blomskogs stom och landbor 1540 ; en tompth Suckan
Lycka	inhägnad åker eller äng. Vikingatid-tidig medeltid	-	utjord/torp i Näs hemman men som ligger under kyrkan, nämns första gången förteckning över Blomskogs stom och landbor 1540 ;en tompth Lyckia
Långåna	Lång åker vid å (?)	-	En utjord till Eds hemman. I Jordebok 1565 och framåt
Borgåsen	Förledet från det fornsvenska Borghar. Avser försvarsanläggning. Ligger på ett berg med branta sidor. Åsen används frekvent i Nordmarken som efterled i namn på berg och höjder utan att det är en egentlig ås.	-	Jordebok 1564: en utjord Borgaråsenn, förekommer sedan med olika skrivningar fram till 1686. Se även Fölsbyn. Borgåsen finns även i Källtegens hemman, som namn på ett berg med branta sidor.
Biernålsrwdh	Björnhålsrud? Röjningen, ny åker. Vid gammalt björnide?		I förteckningen över Blomskogs stom och landbor 1540 står: "en tomptastadh ligg und nerisbyn kallas biernålsrwdh"

Vad var en socken

En socken var upptagningsområdet för kyrkor utanför städerna. Socknarna fick tidigt ansvar för annat än det rent kyrkliga. Sockenstämmor bildades och detta blev föregångare till kommunerna.

Blomskog socken

En tingshandling från 1518 räknar upp bland dannemännen sådana som vi med hjälp av hemmansnamnen kan härleda till Blomskog; Anders i Björkeviken, Gunnar i Breviken, Torger i Trättlanda, Hans i Sundstabyn, Anund i Låbbyn, Anund i Näresbyn, Torsten i Sundstabyn.

Krigshärjat

I publiktionen "Ortnamnen i Värmlands län 09: Nordmarks härad" (1939,1950) sägs namnet Blomskog ha sitt ursrpung i det fornsvenska namnet Blomsjön (nedre och övre). Erland Rosell skriver på samma tema i sin bok "Ortnamn" i Värmland" om ett namnskick i västra Värmland, där sockenamnets förled är namnet på ett vatten som följs av "skog". Som exempel på detta nämner han Värmskog (Värmeln+skog), Gunnarskog (Gunnern+skog) och Östervallskog (Östen+skog). Han lämnar dock öppet om Blom i Blomskog kommer från namnet på älven eller sjön. Det tycks dock vara en vedertagen uppfattning att vattendrag namngavs före gårdar. Sjön

Fattigvård

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Blomskogs församling och för de borgerliga frågorna bildades Blomskogs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Holmedals landskommun som 1971 uppgick i Årjängs kommun.

Skolväsende

Socken blir kommun

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Blomskogs församling och för de borgerliga frågorna bildades Blomskogs landskommun.