Gårdens historia

1804-1805 byggs Östistuga

Östistuga byggdes under åren 1804 och 1805 av Daniel Brask och hans hustru Catharina Börjesdotter. Andra delen av Storskiftet hade genomförts 1802 i Blomskog vilket sannolikt var anledningen till att huset byggdes en bit ifrån den gamla bebyggelsen i Kalvlund som då fanns vid landsvägskorsningen.

Daniel Brasks son tar över

Catharina var dotter till klocksmeden Börje Jonsson och hans hustru Anna Andersdotter, och född i Kalvlund. Efter Catharinas död gifte Daniel om sig med Britta Persdotter och de flyttade så småningom till Gilldalen. Sonen Göran arrenderade Östistuga av fadern och gifte sig med Anna Maria Segolsdotter.

Göran Brasks söner Lars och Samuel tar över

Göran dog hastigt, 47 år gammal. Hans halvbroder, Olof Brask, blev utsedd till förmyndare för barnen Lars och Samuel. Senare drev Görans söner Lars och Samuel gården gemensamt, även efter att Samuel flyttat till Bön, Torrskog (söder om Gustavsfors). Så småningom köper Lars brodern Samuels del av Östistuga.

1873 bildar Görans dotter Sara Lisa Brask Höglund

1873 gjordes en avstyckning av Östistugas mark. Det var Göran och Anna Marias dotter Sara Lisa som tog ut sin arvedel som lades samman med makens förvärv från Västistuga. Detta bildade gården Höglund.

1926 delas gården upp mellan Lars Brasks söner Arthur och David

Gården brukades i början av 1900-talet av Lars söner, Arthur och David. 1926 dog Lars och i samband med arvsskiftet efter Lars styckades gården upp i två delar. 2/3-delar av gården, med alla byggnader, köptes av Arthur, och 1/3-del köptes av David.

1980 utökar Georg Brask skogsmarken

När skogsmarken på Del såldes i mitten av 1980-talet köpte Georg Brask det skifte som går längs dalslandsgränsen.

Mangårdsbyggnaden

Huset har ingen förstuga, utan du kommer direkt in i köket. Innanför köket finns en liten kammare och den andra halvan av undervåningen bestod från början av ett enda stort rum, den så kallade "sovsalen". Längs norra sidan av övervåningen löper en loftgång, mot söder är två rum. Lars berättade om hur de på somrarna sov däruppe, över köket, för det var svalare där.

Grunden är av natursten, huset vilar på hörnstenarna och på rösen under huset. Husets västra och norra sida ligger helt nära marknivå medan marken faller i sydostlig riktning och därav är grundstenarna på dessa sidor betydligt högre.

Taket är av det äldre slaget, ett så kallat Långås-tak som innebär att taket saknar takstolar och istället bärs upp av längsgående stockar som vilar på gavlarnas timmerstockar samt en sax i mitten av huset, vid ena sidan om murstocken. Det här var det gängse konstruktionen hos allmogens byggnader fram till början av 1800-talet. 

En trappa murad av natursten går ner väster om verandan. Den leder till källaren som sträcker sig under västra delen av huset och har ett innertak av natursten som satts med valvteknik. Mellan husets innergolv och källarens stentak fanns jord och ett lager av kolstybb för isolering.

På 1970-talet föll en sten ner innanför dörren till källaren och spärrade effektivt möjligheten att komma in. Dessutom har delar av valvtaket av sten fallit samman. 

Förändringar i huset

Många stora förändringar gjordes under mitten av 1850-talet. Det är dock inte klarlagt i vilken ordning eller vad som gjordes under tiden Lars och Samuel gemensamt brukade gården, och vad som Lars gjorde sedan han helt tagit över gården. Detta har gjorts:

• Fönstren byttes, sannolikt var de mindre och sex-rutiga från början.
• Skorstensmurens omfång minskades. Enligt Georg Brask så berättade hans farfar Lars om hur man tog bort köksgolvet och tippade ner stenen från den rivna muren där innan man la nytt golv. Noterbart är att murens utformning i köket är identisk i Västistuga med enda skillnaden att den är spegelvänd, med bakugnen på höger sida. 
• Den stora sovsalen delades av på mitten med en vägg, detta syns tydligt då dörrarna i "sal" är av betydligt nyare modell än övriga dörrar.
• Tegelugnar murades upp i de båda nyskapade rummen, där det tidigare varit en stor öppen spis i sovsalen.
• Verandan byggdes om så att den blev bredare, taket blev då mera flackt. Detta kan man se spår av i brädfordringen ovanför verandatakets nock. Anledningen var förmodligen att man ville göra plats för en dörr direkt in till den nyskapade "salen", rummet som skapats genom att dela av sovsalen. 
• Vedspis (Kokspis), en tidig modell av Husqvarna med Nr 18. Samma spis fanns i Västistuga och de har sannolikt införskaffats samtidigt, ca 1890. 
  

På grund av ovan kan man utgå från att huset redan var brädfordrat när verandan byggdes om. Däremot är det okänt om huset var brädfordrat redan från början eller om detta tillkommit senare. Likaså är det okänt om husets yttertak varit av tegel från början. Under dagens plåttak finns fortfarande ett undertak av plankor. Dessa plankors bredd tyder på att de är gamla och sannolikt funnits där sedan huset byggdes. Ett planktak  av det slaget kan ha varit underlag för ett gräs/torvtak.

Tegeltaket som fanns ända fram till 1967 var så kallat enkupigt tegel. I skifteshandlingar från mitten av 1800-talet anges huset ha brädfordring och tegeltak, till skillnad från Västistuga sägs det inget om att det är nytt vilket kan tolkas som att det funnits från början på Östistuga. I så fall var det förmodligen ett av de första husen i trakten med tegeltak. 

Under 1900-talet har bara två större förändringar gjorts; elektrisk ström drogs in 1921 och plåttak blev lagt 1967.

Lagård, stall och lador

Från början byggdes det fähus, lador m.m. på det gamla sättet, dvs enskilda byggnader för varje användningsområde och låg rakt nedan för stugan, i nuvarande trädgården och nedanför nuvarande vägen. De låg i nord-sydlig riktning, istället för väst-ostlig riktning som den senare (nuvarande) lagården.

På karta från 1853 visas sex olika byggnader förutom själva boningshuset. 

I handlingar tillhörande Laga skifte 1854 beskrivs gårdens byggnader så här : 

en Bod, 10 alnar lång, 9 alnar bred och 6 alnar hög, täckt med tegel och i godt stånd; en Loge med 2ne lador, 24 alnar lång, 12 alnar bred och 8 alnar hög, täckt med halm och i godt stånd, en stall, 12 alnar lång och 11 alnar bred och 6 alnar hög, täckt med näfver och färg och i gott stånd; ett Fähus 24 alnar lång, 11 dito brett och 4 alnar högt, täckt med näfver och torf och i godt stånd; ett Redskapshus; 11 alnar långt, 10 alnar bredt och 6 alnar högt, täckt med näfer och färg uti godt stånd, ett Wedskjul, täckt med tegel; och ett Fähus; 9 alnar långt, 6 alnar brett och 3 alnar högt, täckt med halm och i förfallet skick.

Mina understrykningar av byggnadernas benämningar.

1878 byggs nya stall, fähus, logar och lador, nu i två längor istället för som tidigare enskilda byggnader för varje syfte. Den östra lagårdslängan med lador och logar byggdes delvis med friska stockar från de gamla byggnaderna då man i många stockar ser uttag för tidigare timring. Dvs de har suttit någon annanstans i en annan byggnad.

På den östra lagårdens baksida fanns en utbyggnad, det sk "Körhuset". I detta fanns en tröskvandring som var tillverkad av Alfred Brask, Gilldalen.  Han var född 1849, död 1924 så en rimlig datering av tröskvandringen är ca 1880-1900.  Georg Brask monterade ner och märkte upp tröskvandringen ca 1975  då han rev körhuset inför den nya dragningen av vägen till Eketegen. Delarna finns bevarade .

Hönshuset och svinhuset är utbyggnader på baksidan av lagårns västra sida (nu mot vägen) byggdes 1903. Byggnaden förefaller äldre men detta årtal finns inristat i en av stockarna inne i svinhuset med en text som anger att då föddes första griskullen i detta hus.

Stenbyggnaden (Ko-lagårn) kom till 1906. I den fanns en vattenbassäng med rör ut till ko-båsen och en pumpanordning för att förse dem med vatten.

Boa (visthusboden) stod rakt nedanför stugan, intill åkern mot Västistuga. Den flyttades till Höglund efter att Sara-Lisa från Östistuga hade byggt där tillsammans med sin make.

En ny bod byggdes 1885 öster om stugan. Den revs 2013. 

Smedja

Östistugas smedja, som sannolikt delades med Västistuga och Del, ska ha legat där nu "Davids lada" står. Oklart när den revs.

Badstuga

Nere vid Rönningen, åkern som var på nersidan landsvägen, fanns en badstuga. Den låg vid bäcken som kommer uppifrån Östistuga och går under dess lagård och vidare upp inne i stengårn. Denna badstuga revs sannolikt i slutet av 1800-talet. Det fanns även badstuga mellan Kalvlund och Häljelund, som nyttjades av gemensamt. Badstugan användes för att tvätta kläder m.m. 

Östistuga, i nutid.

Flygfoto över Östistuga, tagen i början av 1950-talet innan vägen drogs om.

Taket är av det äldre slaget, ett så kallat Långås-tak där taket bärs upp av längsgående stockar som vilar på gavlarnas timmerväggar samt en sax vid ena sidan om murstocken

Östistuga 2018

Östistuga, ca 1925

Östistugas lagård, stall och lador.

Det vita stenbyggda partiet är ko-lagårn. 

Del av östra lagårdens vägg som visar stockar som återanvänts från äldre byggnader.

Inristad text i svinhuset:

"1903 20/6 Den första griskullen i detta hus"