Ekenäs soldater

Ekenäs soldater

Ekenäs rote nr 42 , i Nordmarks kompani, nr 10, Närke-Värmlands regemente



Ekes soldater och soldatstom

Ekenäs rote nr 42 ingick i Nordmarks kompani, nr 10, Närke-Värmlands regemente.


Här följer de soldater jag kunnat hitta i källor som arméns rullor, soldatregistret, Blomskogs kyrkoböcker och i Blomskogsboken;

  1. Soldaten Gunnar står i mantal år 1654
  2. Fältväbeln Segol Jonsson Ekerot, han tog värvning senast 1665, blev korpral 1674, sergeant 1677, fältväbel 1679. Fick avsked 1684 med en notering om att han varit i tjänst i 30år.  I rullorna står han endast som Segoll Jonsson, inte Ekerot. Dog 1700. Bodde i Kalvlund och i Ekenäs.
  1. Lars Andersson Ekman var Ekenäs förste indelte soldat. Värmland anslöt sig till detta nya system 1688 och Lars står med i rullorna från 1689. Finns ingen uppgift om var han bodde men ett soldattorp bör ha blivt uppfört vid denna tid.
  2. Olof Danielssson Ekman står i Generamönsterrullan för 1721. Ej med i Blomskogsboken.

  3. Lars Olsson Ekman, i generalmönsterrullan för 1744 anges hans ålder till 24år, tio år senare är han bara åtta år äldre enligt rullorna, han uppges då vara 32år och gift. I Blomskogsboken finns soldaten Hans Ekman "hade dotter född 1752". Denna uppgift sannolikt hämtad från födelseboken och feltolkat för där står Lars Ekman. 
  4. I husförhörslängden för åren 1771-73 står soldaten Ekman, förnamn ej angivet. Han är född 1737 och hustrun Marit 1730
  5. Jon Ekman "på soldatstommen", född 1745, död ca 1793.
  6. Erik Börjesson Låbbman Ekman. Född 1756, död 1825. Han blev antagen som soldat 1776 och tog avsked 1797. Erik var son till Börje Andersson i Röstegen.
  7. Olof Nilsson Ekman
  8. Olof Olofsson Ekman, står i husförhörslängden under Blixerud. Antagen som soldat 1808, flyttade 1815 till Västra Fågelvik. I Generalmönsterrullan står det 1835 att han "Begär och får avsked pga sjuklighet".
  9. Anders på Buskerud och soldaten Anders Ekman i Blomskogsboken samt Anders Svensson Ekman Soldatstommen Rönningen i husförhörslängd och rullor är sannolikt samma person.

    I Generalmönsterrullan 1836 under Olof Jonsson Ekman står Anders Svensson Ekman; gift och från Dahlsland. 21år. Hfl 1832-36 på Soldatstommen Ekenäs. Inflyttad 1834. I hfl 1836-41 noteras att "Soldaten lever oenigt med sin hustru" . Dör 1837 och änkan står under Buskerud med noteringen: inhyses hos Olof i Röstegen.

  10. Olof Nilsson Ekman antogs som soldat 1837. I husförhörslängden 1841-45 är han struken på Ekenäs och står som inflyttad i Blomma med noteringen: "Är skrifven som soldat i Ekenäs bör der skattskrifvas". I rullorna står: erhållit interimt avsked den 27 juli 1842. samma dag insorterades Jan Olofsson Ekman.
  11. Jan Olofsson Ekman
  12. August Andersson Ek
  13. Anders Nilsson Ek, född 1857. Antogs som soldat 1875


Nils Närsfelt i Röstegen; var Corpral men för Näresbyn i generalmönsterrullorna. Nils hade mark i Röstegen genom sin hustrus arv och verkar ha bott där, även innan han fick avsked som soldat.


Vid storskiftet 1779 tilldelas Röstegen norra delen av Buskerud som fram till dess varit samfällt inom hemmanet, kartan visar inget hus där. På kartan från 1802 finns däremot ett soldattorp på Rönningen. Marken är sannolikt uppodlad och ett torp byggt vid denna tid, namnet Rönningen används i betydelsen röjningen, nyligen röjd mark för att odla på. 

Ekenäs hemman, Häradsekonomiska kartan

Ekenäs hemman, Häradsekonomiska kartan ca 1890

Blomskog krigshärjat

Under Nordiska sjuårskriget 1563 - 1570 härjar och bränner dansk-norska styrkor stora delar av västra Värmland. I Jordeboken för år 1566 finns noteringen att Blomskogs gäll (socken) är bränd och skövlad. Det är enda socknen i Nordmarken som har den anmärkningen detta år. Även 1568 finns en liknande notering; "Allt brännt och skövlat"

Närke-Värmlands regemente 1577-1622

Inom blivande Karl IX's hertigdöme, där bl.a. Närke och Värmland samt delar av Dalsland och Västergötland ingick, organiserades fänikor som från 1577 hade ett gemensamt befäl. När Karl IX:s yngre son Karl Filip dog 1622 drogs hertigdömet in till kronan och följande år genomförde Gustav II Adolf en större reform som resulterade i att bl.a. Närke-Värmlands regemente bildades. Vid samma tid överfördes de västgötska och dalsländska delarna till andra regementen.

Den ordinarie organisationen som gällde för Närke-Värmland var nio kompanier (tre från Närke och sex från Värmland) men extra kompanier sattes upp under varje krig på 1600-talet. 


Närke-Värmlands regemente 1623-1699

Under Karl X Gustavs polska krig 1655-1660 led regementet stora förluster och flera nya utskrivningar gjordes. Sedan följde en fredsperiod som följdes av Skånska kriget under vilket dragonkompanier tillkom.

Därefter följde en ny reform; Indelningsverket. Bönderna i varje landskap själva stå för rekryteringen och upprätthålla ett bestämt antal soldater.

Närke-Värmlands regemente 1700-1717

Nerike Värmlands regemente led stora förluster 1709 i slaget vid Poltava och 1713 i samband med kapitulationen i Tönningen.

Nordmarks och tre andra väst-värmländska kompanier var under dessa år posterade hemma för att försvara gränsen mot Norge.

Huvudsaklig källa för info kring Närke-Värmlands regemente har varit hemsidan Tacitus