Ekenäs rote nr 42 ingick i Nordmarks kompani, nr 10, Närke-Värmlands regemente.
Här följer de soldater jag kunnat hitta i källor som arméns rullor, soldatregistret, Blomskogs kyrkoböcker och i Blomskogsboken;
Olof Danielssson Ekman står i Generamönsterrullan för 1721. Ej med i Blomskogsboken.
I Generalmönsterrullan 1836 under Olof Jonsson Ekman står Anders Svensson Ekman; gift och från Dahlsland. 21år. Hfl 1832-36 på Soldatstommen Ekenäs. Inflyttad 1834. I hfl 1836-41 noteras att "Soldaten lever oenigt med sin hustru" . Dör 1837 och änkan står under Buskerud med noteringen: inhyses hos Olof i Röstegen.
Nils Närsfelt i Röstegen; var Corpral men för Näresbyn i generalmönsterrullorna. Nils hade mark i Röstegen genom sin hustrus arv och verkar ha bott där, även innan han fick avsked som soldat.
Vid storskiftet 1779 tilldelas Röstegen norra delen av Buskerud som fram till dess varit samfällt inom hemmanet, kartan visar inget hus där. På kartan från 1802 finns däremot ett soldattorp på Rönningen. Marken är sannolikt uppodlad och ett torp byggt vid denna tid, namnet Rönningen används i betydelsen röjningen, nyligen röjd mark för att odla på.
Ekenäs hemman, Häradsekonomiska kartan ca 1890
Under Nordiska sjuårskriget 1563 - 1570 härjar och bränner dansk-norska styrkor stora delar av västra Värmland. I Jordeboken för år 1566 finns noteringen att Blomskogs gäll (socken) är bränd och skövlad. Det är enda socknen i Nordmarken som har den anmärkningen detta år. Även 1568 finns en liknande notering; "Allt brännt och skövlat"
Inom blivande Karl IX's hertigdöme, där bl.a. Närke och Värmland samt delar av Dalsland och Västergötland ingick, organiserades fänikor som från 1577 hade ett gemensamt befäl. När Karl IX:s yngre son Karl Filip dog 1622 drogs hertigdömet in till kronan och följande år genomförde Gustav II Adolf en större reform som resulterade i att bl.a. Närke-Värmlands regemente bildades. Vid samma tid överfördes de västgötska och dalsländska delarna till andra regementen.
Den ordinarie organisationen som gällde för Närke-Värmland var nio kompanier (tre från Närke och sex från Värmland) men extra kompanier sattes upp under varje krig på 1600-talet.
Under Karl X Gustavs polska krig 1655-1660 led regementet stora förluster och flera nya utskrivningar gjordes. Sedan följde en fredsperiod som följdes av Skånska kriget under vilket dragonkompanier tillkom.
Därefter följde en ny reform; Indelningsverket. Bönderna i varje landskap själva stå för rekryteringen och upprätthålla ett bestämt antal soldater.
Nerike Värmlands regemente led stora förluster 1709 i slaget vid Poltava och 1713 i samband med kapitulationen i Tönningen.
Nordmarks och tre andra väst-värmländska kompanier var under dessa år posterade hemma för att försvara gränsen mot Norge.
© Copyright 2012. All Rights Reserved.