Vad var detta och varför genomfördes det?

Skiftesreformerna hade två huvudsakliga syften; dels skulle åkrar och hagar sammanföras i färre, men större enheter, dels skulle den gemensamt ägda marken delas upp mellan brukarna.

Storskiftet genomfördes i stora delar av landet mellan 1758 och 1827 och byarna kvarstod oftast samlade precis som före skiftet. I synnerhet i glest befolkade delar av landet där byarna kunde bestå av 2-3 gårdar. För Ekenäs hemman gjordes Storskiftet av inägorna 1779 och för skogsmarken 1802.

Laga skifte

År 1827 ersatte Laga skiftet de tidigare gällande skiftesförordningarna. Man vill ytterligare minska antalet tegar så att varje brukares mark skulle vara än mer samlad. Vissa blev ålagda utflyttningsskyldighet, vilket innebar att gården flyttades från bytomten. För Ekenäs hemman genomfördes Laga Skifte 1859.

Storskiftet 1779

Detta är nästan 100 år efter att Jon Anderssons barn köpt hemmanet. Samtliga gårdar förutom Blickserud, ägs och bebos fortfarande vid denna tid av hans ättlingar.

Segols sonsöner återfinns i Stora Ekenäs och Lilla Ekenäs. Olofs arvingar i Kalvlund och Röstegen.

Nedan följer namnen på ägarna inom Ekenäs hemman och resultatet av Storskiftet 1779, som avsåg inägorna av 15 delar mantal.

Blickserud, Herr Baron Alströmer och Herrar Åberger 2/15 mantal 

Åberger var farbror resp. brorson, båda med namnet Anders.

Enligt Blomskogsboken kan de ha haft bostad på Gustavsfors men var aldrig mantalsskrivna i Blomskog.

Blixerud hade ca 1773 sålts av Segol Olofssons arvingar till ägarna av Gustavsfors bruk. I storskiftet tilldelades Blixerud torpet Poserud.

Stora Ekenäs

Anders och Segol Jonassöner 2/15

n.m. Daniel och Nils Danielsson

samt Olof Simonsson i Toverud 2/15

Tillsammans bildar detta 4/15 av hemmanet Ekenäs

Anders och Segol var söner till Jonas Segolsson Ekerot, son till fältväbeln Segol Ekerot som var son till Jon & Gunilla.Enligt Blomskogsboken hade varken Anders eller Segol några barn.

Daniel och Nils var söner till Daniel Segolsson Ekerot, bror till Jonas ovan, och sonsöner till Jon & Gunilla.

Olof Simonssons hustru i 2:a giftet var dotter till Daniel Segolsson Ekerot.

Röstegen

Anders Andersson och Olof Olofsson 2/15

Börge Andersson 1/10

Tillsammans bildar detta 7/30 av hemmanet Ekenäs

Anders Andersson var son till Anders Olofsson, i sin tur son till Olof Jonsson som var son till Jon & Gunilla. A.A. var bror till Börge.

Olof Olofsson var son till Olof Markusson (i Röstegen), son till Markus Olsson (i Röstegen) vars anor är okända. Kan Markus Olsson varit en för oss okänd son till Olof Jonsson? I så fall brorson till Anders och Börge. Skulle förklara hans förekomst i Röstegen vid en tid (1700-tal) då all övrig mark i Ekenäs hemman ägs av ättlingar till Jon & Gunilla.

Börge Andersson var son till Anders Olofsson, i sin tur son till Olof Jonsson som var son till Jon & Gunilla. B.A. var bror till Anders och bodde i Röstegen. Blomskogsboken: Dottern Ingrid och hennes man Börje Klasson sålde 1/20 mt Ekenäs till Daniel Brask.

Lille Ekenäs

n.m. Daniel Danielsson 1/20 och

Olof Andersson i Helgelund 1/20

Tillsammans bildar detta 1/10 av hemmanet Ekenäs

Daniel Danielsson - se Stora Ekenäs ovan.

Olof Andersson härstammade från Jon & Gunillas dotter Böret och hans hustru Anna härstammade från Jon & Gunillas son Börje Jonsson.

Kalflund

Anders Andersson och Enkan Dordi Olofsdotter och meddelägare 2/15

Börge och Segol Jonsöner 2/15

Tillsammans bildar detta 4/15 av hemmanet Ekenäs

Anders Andersson - se Röstegen ovan.

Vem var Enkan Dordi Olofsdotter? Vem var hon änka efter? Vilka var meddelägarna?

Börge och Segol Jonsöner var söner till Jon Olufsson och kusiner med Anders ovan. Jon var bror till Anders Olofsson, båda söner till Olof Jonsson, son till Jon & Gunilla.

Anders, Börje och Segol är stamfäderna till det som blev dagens gårdar i Kalvlund:

Anders - Västistuga

Börje - Östistuga och Höglund

Segol - Del

Obs att dagens hus inte fanns på deras tid, då låg husen/byn nere vid landsvägskorsningen.

Övriga noteringar:

Blickserud bekom det så kallade torpet Poserud och Blickserud.

Buskerud delades mellan Stora Ekenäs och Röstegen utom två revor som tillföll Lilla Ekenäs.

"Kalflund bekommer alt hvad inom dess hägnad förr legat och then så kallade delen samt får af utmarken på anvist ställe intaga så stor lott som svarar mot 1/4 del af hela Buskerud på 2 rever land när".

Betyder "then så kallade delen" det som senare blev Del ?

Gårdarnas namn och namnen på dess ägare är avskrivet från kartan.

Redogörelserna för släktförhållanden m.m. är gjorda med huvudsakligen Blomskogsboken som underlag.

Storskiftet 1802

Storskiftet 1802 avsåg hemmanets skog. Dock undantaget Blixerud och Poserud vars skog redan blivit avdelad 1782. Nu skulle alltså de återstående 13/15 av hemmanet skiftas ut. Detta hade Gustavsfors bruks representanter invändningar mot, man menade att avrösningen endast gjorts provisoriskt efter skiftet 1782.

I skiftet tilldelas alla delägare dels Hemskog och Hage, dels Utskog. Hemmanet hade även "Soldateskog" som tillsammans med Soldatetorpet, diverse vägar och Bruksplanen för Gustavsfors bruk ägdes samfällt av hemmanet

Laga skifte 1859

Så kom ännu en jordreform; Laga skiftet. För Ekenäs hemman blev den inte alls lika omstörtande som i många andra delar i landet. En karta togs fram 1853-55 vars indelning av skiften blev "gillad och fastställd" vid Nordmarks härads ägodelningsrätts sammanträde 1859.

Skifteshandlingarna är omfattande och fullkomligt unika då de inte bara beskriver skogs- och åkermark i detalj, utan även samtliga byggnader. Dessa benämns efter vad de används till, t.ex. Manbyggning (hus man bor i), Stall, Fähus, Loge osv. Det står vilket sorts tak som finns och om byggnaden är brädfordrad. Varje byggnad anges också med mått i aln och dess skick.

För manbyggningen anges antal fönster, antal rum och antal eldstäder. På de flesta står det fönster, på ett fåtal står det fönsterlufter. Oklart om det bara var variationer i skriften eller om det var en faktisk skillnad mellan fönster och fönsterlufter.

Det är fascinerande läsning och ger oss en unik bild i hur gårdarna såg ut i början av 1800-talet. Här är några exempel; 

• Anders Segolsson eger följande hus: En Manbyggning indelad i 3ne rum med eldstäder och 5 fönster, 17 1/2 aln lång, 14 1/2 aln bred och 6 aln hög, täckt med näfver och färg och i godt stånd. Följt av uppgifter om de olika fähus, logar m.m. som finns och dessutom en Badstuga.
• Jonas Olsson egare af följande hus: En Manbyggning, 2ne våningar, indelad i 5 rum med eldstäder och 12 fönster, 18 aln lång, 13 1/2 aln bred och 7 1/2 aln hög, brädfordrad, täckt med tegel och i godt stånd. Förutom de sedvanliga fähusen och ladorna finns här även en smedja. 
• Nämndemannen Anders Jonsson (sedemera riksdagsmannen) i Sundsbyn äger bl.a. 1/18 av en gammal och nästan förfallen Stuga i Stora Ekenäs. 

Det finns även förteckning över samfälld mark, i huvudsak vägar men även grustag och lertag. Där framgår bl.a. att landsvägen från Gustavsfors mot Trättlanda var 10 alnar bred, vägen från Kalvlund till Vammerviken var 8 alnar bred. Skogsskiftet som 1802 var samfällt och då kallades "Soldateskog" tillhör nu Söi. Resultatet av Laga skiftet beskrivs både vad gäller åkermark och skogsskiften men även tomter och byggnader där det anges ifall de ska nedmonteras och flyttas.

Kalvlund hade vid denna tid tre stycken brukare och jordägare. Här nedan nämnda intill den bokstav som motsvarar deras mark på kartan.

D: Petter Olsson

C: Göran Brasks sterbhus

B: Andreas Persson

Höglund var ännu inte byggt. Vägen som syns på kartan upp dit ledde vidare till Kärr, Eketegen och Vammerviken. 

Västistuga och Östistuga på kartan är desamma som dagens byggnader, på Del syns föregångaren till nuvarande stugan. Västistugas lagård låg betydligt längre från landsvägen och vid vägkorsningen, i nuvarande trädgården står den sista av de gamla stugorna kvar. Östistuga hade ännu inte någon lagård i länga utan fähus, stall, lador med mera, var separata byggnader. Likaså på Del.