Vad var ett hemman?

Under Gustaf Vasas tid på 1500-talet började man föra årliga Jordeböcker som underlag för beskattning. Gårdarna delas in efter det man kallade Jordnatur; skatte, frälse och krono.

År 1628 bestämdes att hemmanens skattemässiga storlek skulle anges i 1, 1/2, 1/3 eller 1/4 mantal. Mantalsuppgiften var inget mått på en gårds areal, utan enbart ett mått på dess möjliga avkastning. Från början ansågs att 1 helt mantal kunde försörja 1 man och hans familj.

• Ett skattehemman ägdes av en enskild person som betalade skatt till kronan. Skattehemman kunde säljas och ärvas.
• Frälsehemman var befriade från skatt och tillhörde i de flesta fall adeln. De landbor som brukade marken betalade arrende till ägaren "frälsemannen".
• Kronohemman ägdes av kronan (staten/kungen) och brukades av en landbo som betalade ett arrende. Landbons rätt att bebo och bruka marken kunde säljas eller ärvas.
• Kronoskattehemman var skattehemman som tidigare varit i Kronans ägo men sålts till enskild person.
  

Allteftersom mark uppodlades och gick i arv delades skiftena och måtten blev kvoter av mantalet; 1/2 , 1/4 osv. Mantalslängderna visade vilka som bodde på och brukade ett hemman, vilket inte alltid var detsamma som att de ägde marken.

Ekenäs ett prebende hemman

I den äldsta jordeboken från 1540 räknas Lille Boda och Töresbyn upp tillsammans med de stommar som ligger under Blomskogs kyrka; Silbodal, Torrskog, Trankil och Vårvik.

Men Ekenäs nämns inte. Förklaringen kan möjligen vara att Ekenäs hade status som Prebende.

Ekenäs, Lille Boda och Töresbyn samt utjordar i Blomskog, har hört till kyrkan sedan medeltiden, kanske alltsedan tidig kristen tid när första kyrkan byggdes vid Blomskogstjärnet. Detta kan man bl.a. ana sig till genom att dessa hemman kvarstår som kyrkans egendom efter Gustav Vasas reduktion även om de då blir skattskyldiga. 

Första noteringen om Ekenäs är i förteckningen över Åhrlige räntan 1543. I samma förteckning anges Töresbyn och Lilla Boda som halva skattebönder. Gustav Vasas reduktion är genomförd, kyrkans jordar såsom Töresbyn och Lilla Boda har blivit skattskyldiga. Det har också Ekenäs blivit även om det efter reduktionen fortsatt anges som Prebende.

I 1551 års jordebok återfinns Ekenäs, Lilla Boda och Töresbyn under rubriken Preste landbönder, och 1564 som kyrko landbor. Ekenäs med tillägget Prebende. 

I förteckningen över årliga räntan 1565 står under Kyrkotorpare ett antal utjordar uppräknade, däribland "Övre Ekenäs" . Under Prebende landbo står själva gården Ekenäs. Oklart vad som avses med Övre Ekenäs men ligger ju nära till hands att tro att det är samma mark som i geometriska kartan 80 år senare anges som Krono utjord. Det här är dock enda gången som "Övre Ekenäs" återfinns bland kyrkans utjordar och torp.

1568 finns i hela Västersysslet (västra Värmland) 66st kyrke landbor och 41st kyrke landbor. Men bara 1 Prebende landbo och det var i Ekenäs, Blomskog. Detta att ha ett Prebende-hemman var med andra ord något ovanligt och vi vet inte varför just Blomskog hade ett sådant.

I hjonelagslängden från 1610 finns i Ekenäs 1 hjonelag (familj) med två personer, dessa är husbonden "her Anders" och den andra personen är förmodligen hans hustru.

Dessutom finns en piga. Enligt Blomskogsboken är Herr Anders liktydig med Andreas Laurentii (Anders Larsson), komminister i Trankil.

Endast de som ansågs kunna betala skatt togs upp i längder av detta slag. Barn/ungdomar och de gamla finns därför inte med. Det bodde med andra ord fler människor i Ekenäs år 1610 än "her Anders" .

1625 finns 10st Kronohemman i Nordmarken varav nästan hälften, 4st, finns i Blomskog; Ed, Töresbyn, Lilla Boda och Ekenäs. De tidigare utjordarna betecknas som skattetorp eller kronojordar. Kyrkan har kvar prästgårdens ägor inklusive torpen Olerud och Livlund.

Bland skattskyldiga husbönder i Ekenäs 1628 nämns bara "Kaplanens fru".

Reinhold köper Ekenäs

1631 får rådmannen i Åmål; Reinhold Sakariasson, köpa crono-hemmanet Ekenäs av Kronan,  för 90 riksdaler. Reinhold var son till kyrkoherden i Blomskog Zacharias Reinholdi.

Detta att Reinhold benämns som rådman i Åmål är lite förledande i sammanhanget. Åmål fick sina stadsprivilegier år 1643. Så Reinhold kan knappast ha varit rådman i Åmål vid köpet av Ekenäs hemman utan blev det i så fall senare. 

Till höger på sidan kan du se original-kontraktet samt en avskrift.

Sveriges kung vid den här tiden var Gustav II Adolf. Han befann sig ute i Europa som ledare för de styrkor som företrädde den protestantiska läran i kriget mot katolikerna. I hans ställe utfärdades köpekontraktet av kungens svåger, Pfalz-greven Johan Casimir. Denne var gift med Gustav II Adolfs syster och deras son kom senare att bli Kung Karl X.

Köpekontraktet är undertecknat den 28:e juni 1631. Redan vid tinget den 26 och 27 Augusti är Renholt i Blomskog anklagad och dömd för att ha bedrivit handel med Norge. Han hade drivit oxar över till Norge och sålt dem där, han har även sålt ett lo-skinn (skinn av lodjur).

Källa: Lars Bägerfeldt/Nordmarks Härads Domböcker 1600-1653

Efter 1631 benämns Ekenäs som ett Kronoskattehemman vilket anger att det tidigare varit ett kronohemman. I övrigt ingen skillnad mot vanliga Skattehemman. 

I Jordeboken för 1633 står det Renhålt i Ekenäs och en notering som jag inte lyckats tyda helt; "Prästens tilldelning ...... uti Blomskogs gäld .... för ........ och...... " . Någon form av koppling till kyrkan verkar alltså fortsatt finnas även efter att Kronan sålt hemmanet. Åtminstone de första åren efteråt. Denna eller liknande notering har inte återfunnits i senare jordeböcker.

Den tidigaste kartan över hemmanet Ekenäs är från 1643 och visar bebyggelse och uppodlad mark på Stora Ekenäs och ett litet stycke mark som är skiljt från själva näset men ändå inte kallas utjord. Låg alldeles nära då den inte står som utjord utan endast kallas "wrett" (åker/teg). och motsvarar troligen det som senare kom att bli Blixerud. Dessutom finns på samma sida ett område som betecknas som "Een Chrono Uthiordh". Något namn på denna utjord finns inte angivet. Den avgränsas längs ena sidan av en bäck som går i nordvästlig-sydöstlig riktning. Detta stämmer in på Styggemyren i Kalvlund och bäcken Hommingen. Men vad vi vet var inte Myren uppodlad förrän långt senare. Troligare är att utjorden avser Röstegen. På kartan står det att denna krono utjord anges ligga med "ägor och skatt" till Ekenäs. Så man kan undra varför den ens betecknas som krono? Rimligare vore i så fall att hemmanet Ekenäs hade benämnts vara ett krono skattehemman i betydelsen att det tidigare hört till kronan. I köpekontraktet från 1631 finns inget undantaget, tvärtom så står det uttryckligen att det omfattar förutom Ekenäs gård också "allt som där ligger och med rätta bör ligga".

Reinhold (alternativa stavningar Renholt, Renhålt) med hustru återfinns i Mantalslängderna fram t.o.m. 1645. I den sistnämnda dock endast med sitt namn, däremot finns både dräng och piga. Av det kan man dra slutsatsen att Renholt själv inte längre bor på Ekenäs. Men ägde troligen hemmanet ända till ca 1670, mer om det längre ned.

I mantalslängden för 1645 finns förutom Renholts dräng och piga även en Peer med hustru.

Mantalslängden för år 1646 saknar Ekenäs. Åren före och efter följs Sundsbyn av Ekenäs och därefter Bustelund. Men istället för Ekenäs står det 1646; Kalfirlund och Peer med hustru.

Detta är då första gången Kalvlund nämns i en skriftlig källa.

Kalvlund är inte med på Geometriska kartan från 1643, så första uppodlingen kan vi därför tämligen säkert bestämma till 1644-46. Peer finns med i mantalslängden även 1645 och han var sannolikt Renholts landbo. Det är ovanligt att ange något annat än hemmans-namnet men 1646 och 1647 är angivet även Helgelund (hör till Sundsbyns hemman) och Biörkby (Lilla Boda). Troligt är att Renholt inte längre själv bor kvar i Ekenäs 1646 och att den skattskyldige på hemmanet är Renholts landbo Peer som fått uppodla mark och bygga stuga åt sig i Kalvlund. Kanske står bol-gården på Ekenäs tom och det är därför som Kalvlund anges istället för hemmansnamnet Ekenäs.

Renholt är som vi tidigare konstaterat, skriven i Ekenäs fram till 1645. Men han fortsätter figurera som huvudperson i domböckerna. Detta förutom då han stod anklagad för att ha fört över oxar och lo-skinn till Norge samma år han köpt hemmanet av kronan.

• Vid vårtinget 1657 krävde Jon att ägaren av Ekenäs hemman Reinhold Sakariasson skulle sluta avverka skog på egendomen eller betala ersättning.
• 1666 får Jöran Sandersson arrest på Ekenäs hösttinget för Renholts skulder till kronan och till Nils Hansson på Halden. HT 1666
• 1667 bodde Reinhold i Ekenäs enligt Vedbo härads dombok.

• 1668 begärde Reinhold syn av Ekenäs enl domboksprotokoll 1668

Därefter dröjer det nästan två decennier innan Reinhold åter dyker upp i några handlingar och det är 1686 när han säljer hela hemmanet.

Jon och Gunilla

I mantalslängden för år 1647 anges Jon (Joen) som sedan står ensam i mantal för Ekenäs fram till 1650 då han får sällskap av ett annat namn; Nils. Mantalslängder saknas för närmast följande år men 1653 står det fortsatt Joen, samt nu även Andreas eller Anders (senare Anders Persson, möjligen son till tidigare nämnd Peer). Och ännu ett namn, svårläst men tolkat som Simmon. 1654 hittar vi även Soldaten Gunnar, i militära källor; Gunnar Gullbrandsson. Från 1655 tillkommer en Torbiörn/Torbrand. Detta är Torbrand (Torbjörn) Halvardsson och hustrun Lisbet Hermundsdotter som återfinns på sid 192 i Blomskogsboken under Näresbyn dit de har flyttat från Ekenäs ca 1683. 

Vid vårtinget 1657 krävde Jon att ägaren av Ekenäs hemman Reinhold Sakariasson skulle sluta avverka skog på egendomen eller betala ersättning. År 1659 är sista gången Jon står med i mantalslängden som saknas för 1660. I 1661 års mantal återfinns istället Gunilla. Det finns en svårläst förstavelse som möjligen anger att hon är änka, dock har inte alla änkor denna notering före sitt namn. Detta ger oss ändock god anledning att anta att Jon dör 1660 eller 1661.

Gunilla står med i mantalslängderna fram tom 1673. Därefter är det Olof, Börje och Torbiörn/Torbrand som anges för Ekenäs. I de militära mantalslängderna står dock Olof Jonsson för Ekenäs fom 1660. Olof och Börje är söner till Jon och Gunilla och har nu tagit över som brukare av Ekenäs. Även om Gunilla försvinner ur Mantalslängderna efter 1673 så ska hon leva många år till. I Blomskogs äldsta kyrkobok finns noteringen att hon dör år 1699 och är då 105 år gammal!

"salig Jon Anderssons barn"

Ingvar Dahl skriver i en utgåva av "Kråkabladet, artikeln förmedlad av Stig Blom, att: 

i mars 1686 finns uppgift om att "salig Jon Anderssons barn" i Ekenäs" efter fordran och förlikning" köpt hela gården av "Borgmästaren i Åhmål Rehnholt Zahariesson" för 151 Riksdaler. *Min tolkning av originaltexten är: Heela hemmanet Ekenäs för sahl. Jonn Anderssons ibidem barn moot sin fordran och förlikning af 151 RDr:hoos H:Borgmästarenn i Åhmåhl Rehnholt Zacharieson m quantum fans 1 g

Ingvar Dahl fortsätter:

Vid septembertinget 1688 sökte Jons arvingar i Ekenäs få sitt fastebrev men blev vägrade detta med motiveringen att "det (då) kommer uti oskyld mans händer". Häradsrätten krävde därför att man skulle komma in med en särskild "permission" innan fasta på gården kunde beviljas. Inget mer finns dock att finna i domboken 1689-90 . 

Att fastebrevet skulle komma i oskyld mans händer syftar enligt Ingvar Dahl på att Jon och Gunilla inte hade något släktskap med föregående ägare. Förvärvet har alltså inte skett genom arv och därför gällde särskilda regler. En annan men närbesläktad tolkning skulle kunna ha att göra med att det var ett crono skattehemman, Renholt hade köpt hemmanet av kronan som skulle kunna ha anspråk på att återta det om Renholt inte kunde fullgöra sina åtaganden. Dock oklart vad den efterfrågade "permissionen" bestod av.

Det förekommer uppgifter, bl.a. i Blomskogsboken, och tidigare återgivna även på den här hemsidan (nu redigerat) , att Jon skulle ha bytt till sig hemmanet av Reinhold Zachrisson. Det är nog en missuppfattning som är av okänt ursprung. Köpet/skiftet/bytet, vad det nu var, verkar inte ens ha skett under Jons levnadstid. Hemmanet uppbjöds först långt senare, 1686, av Jons barn, som "efter fordran och förlikning" köpt hela gården av "Borgmästaren i Åhmål Rehnholt Zahariesson" för 151 Riksdaler.

Den fordran som nämns och att den lett till förlikning kan ha föregåtts av många års oenighet. Tvisten 1657 där Jon tar upp att Reinhold averkat skog kan vara en del av detta. Jon kan även ha utfört arbete utöver vad som ingick i hans roll som landbo. Detta skulle Reinhold i så fall behövt ersätta Jon för. Och om så inte skedde, kanske under en lång följd av år, så skulle en ansenlig skuld ha ackumulerats. Det är här orden "efter fordran och förlikning" får sin betydelse. Den fordran som fanns kunde Reinhold kanske inte reglera annat än genom att sälja hemmanet till Jon eller dennes barn. Kanske det inte ens var fråga om något köp där några pengar betalades. Summan 151 riksdaler för hela hemmanet förefaller låg då en värdering bara tiotalet år senare för själva gården gjordes till 289 riksdaler.  Reinholds oreglerade skuld till Jon och hans ättlingar kanske var just 151 riksdaler och att Reinhold inte kunde betala detta utan sålde hemmanet för den summan, och därmed blev av med sin skuld. 

Jon och Gunillas ättlingar befolkar Ekenäs

Jon och Gunilla hade barnen Oluf, Segol, Börje, Karl, Elin och Böret. De är födda ca 1630-50. Alla utom Böret kom att bo kvar i Ekenäs. Jon och Gunillas barn och deras ättlingar befolkar under följande århundraden gårdarna i Ekenäs hemman.

1686 har barnen köpt Ekenäs hemman, de begär att få fastebrev 1688 men det har inte gått att fastställa när de faktiskt fick det. Men i praktiken så är de då redan bosatta på olika gårdar inom hemmanet.
Tidigaste uppgifter om Jon och Gunilla samt deras barn, hämtat ur mantalslängder, kyrkoböcker och militära rullor:

• 1647-59 Jon står i mantal
• 1661-73 Gunilla står i mantal, i militära rullor står istället Oluf Jonsson.
• fom 1675 Börje och Oluf
• 1687 Kyrkans räkenskaper: Fältväbeln i Ekenäs (detta är Segol). Oluf i Kalvlund.
• 1688 är Oluf Jonsson i Kalflund fadder vid tre olika dop.
• 1689 föds Feltvebeln Segol Ekerot i Ekenäs son Daniel, en av faddrarna var Oluf i Kalflund.
• 1690 är Segol hustru Anna Margareta i Kalflund fadder vid dop. Oluf anges bo i Ekenäs. Så även Simon Bryngelsson, som var gift med Elin, dotter till Jon och Gunilla.
• 1691 föds Olof och Malin i Ekenäs son Anders, samma år är Oluf i Ekenäs fadder till Segols barn.
• 1694 föds Feltvebeln Segol Ekerot i Kalvlunds son Johan, fadder Oluf i Ekenäs.

Det tycks som att Oluf och Segol tycks ha bytt boställe med varandra 1690.

Kalvlund är ett av de få traktnamn som anges istället för hemmanets namn.

Tingshandlingar 1699-1700 visar att Olof, Karl och Börje har pantsatt sina andelar av hemmanet i slutet av 1600-talet.

År 1712 träffas en överenskommelse mellan några av Jon och Gunillas arvingar; Segol Ekerots änka Anna Margareta Kråka, hennes son Olof, henns svåger Olof Jonsson och Anna Jonsdotter (troligen änka efter Börje), om fördelningen av torpen under Kalvlund och huvudgården Ekenäs.

Jon och Gunillas döttrar nämns inte, ej heller sonen Karl. Liksom att Lilla Ekenäs och Röstegen ej nämns nämns ej i överenskommelsen 1712. 

På vårtinget 1732 hade arvingarna till Jon Anderssons barn uppbud på Ekenäs där det formellt delades upp, man fick fasta på hösttinget 1734. Segol, Karl och Börets arvingar ärvde i Ekenäs och Lilla Ekenäs samt del av Röstegen. Olof och Elins arvingar ärvde i Kalvlund och resten av Röstegen. Den uppdelningen hade då i praktiken gällt i flera decennier. 

Vid storskiftet 1779 gäller denna uppdelning i stora delar fortfarande;  Segols sonsöner äger Stora Ekenäs och Lilla Ekenäs. Olofs arvingar äger Kalvlund och Röstegen.

Själva gården på det vi idag kallar Ekenäs kallades Stora Ekenäs åtminstone fram till 1800-talets mitt. Med den vetskapen är det lättare att förstå benämningen Lilla Ekenäs på gårdarna som ligger österut, men långt från sjön och inte alls på något näs.

Men hur var det egentligen med Röstegen?

Gården Röstegen ligger inom Ekenäs hemman och nämns i ett pergament-brev från 1431-32, som finns i Sveriges riksarkiv, överfört dit från Norska riksarkivet 1906, efter unionsupplösningen. I detta brev kungör intygar två män att de varit närvarande i Vik på ett bröllop där Torsten gav sin dotter Margareta "två jordar som heter Ingeby och Röstegen, som ligger i Blomskogs socken, med alla lotter som hör dit eller har hört dit från äldre och senare tid". Det är okänt om Ekenäs vid denna tid hörde till kyrkan. Det gjorde hursomhelst inte Röstegen, då hade Torsten inte kunnat ge det i hemgift till sin dotter. 

I mantalslängden från 1613 finns inte Ekenäs med(!) men däremot Röstegen som då brukas av Sandor eller möjligen Anders. Kan detta vara far till Jon Andersson?

På geometriska kartan från 1643 finns som tidigare nämnt "Een chrono uthiordh som ligger till Eekenäss medh skatt och äghor." Om detta avser Röstegen så tillhör det vid den tiden tveklöst Ekenäs ägor. Men att det anges vara en krono utjord indikerar någon slags särställning.

När det annars bara är hemmans-namnen som anges redovisas Röstegen på egen rad i mantalslängderna från 1650 till 1689. Här bor då bl.a. Erik med hustru och två döttrar. Tänkbart att han var landbo för crono utjorden Röstegen. Men enligt geometriska kartan hör ju utjorden till Ekenäs så varför anges Röstegen för sig?

Under första halvan av 1700-talet har vi Korpralen Nils Närsfelt i Röstegen. Yngre indelningsverket med indelta soldater är då på plats och hemmanen hade fått avsätta mark och bygga soldattorp. Dock tycks inte Närsfelt varit soldat för Ekenäs, i generalmönstrullorna står han istället för Näresbyn. Men hade mark i Röstegen genom sin hustrus arv och verkar ha bott där, även innan han fick avsked som soldat. Istället är soldat för Ekenäs Rote vid denna tid en Olof Danielsson Ekman. Denne bör ha haft ett soldattorp till sitt förfogande, var det låg vet vi inte.

I arrendekontraktet för Halleforsen 1747 återfinns en Markus Olofsson, Röstegen. Hans anor är okända och till skillnad från de andra bönderna från Ekenäs som undertecknar nämnda kontrakt har han har inga kända släktband med Jon och Gunilla. Kan det vara så att Markus är brukare av den tidigare crono utjorden?

Röstegen nämns alltså särskilt vid vissa tillfällen genom historien då vanligtvis annars endast hemmans-namnen förekommer. Vi har inget svar på varför men mängder av frågor och tänkbara svar. Är den chrono utjord som visas på kartan från 1643 Röstegen? Men när blev Röstegen i så fall indraget till kronan? Torsten var ju ägare på 1400-talets början för att sedan ge det i hemgift till sin dotter. Har Ekenäs hört till kyrkan sedan medeltid men att Röstegen varit undantaget från detta lika länge och istället hört till kronan?

Halleforsen och Gustavsfors bruk

Där vattnet från Västra Silen strömmade ut i Upperudsälven/sjön Lelång kallades tidigare Halleforsen. Här ligger idag samhället Gustavsfors.

Det fanns på 1700-talet två skaltkvarnar i Halleforsen. Gränsen mellan Dalsland och Värmland, tillika mellan hemmanen Bön och Ekenäs, går i strömfåran och de båda hemmanen hade kvarnar på vardera sidan om vattendraget.

Stadskassören i Åmål Olof Tegman skriver 1745 ett kontrakt med bönderna i hemmanen Ekenäs och Bön där de avstår vattenrätten i Halleforsen. Två dagar senare överläts kontraktet på Nils Koch. Källa: Jägerung 1991: 84.

Nils Koch skriver ett dokument där han förklarar att kontraktet med Olof Tegman som han tagit över ska fortsätta gälla. Detta dokument har sigill och är undertecknat i Bön den 28:e september 1745. Källa: Originalet för Ekenäs

Därefter inleder Nils Koch en process för att få bygga järnbruk med ansökningar hos Bergskollegium. Vid deras besök är bönderna tveksamma, man menar att Tegman övertalat dem att sälja, men beslutade ändå att hålla fast vid det skrivna kontraktet. Källa: Jägerung 1991: 84-87.

1747, samma år som Bregskollegium gav tillstånd till anläggning för järnbruk, ingicks ett arrendekontrakt mellan bönderna i Ekenäs hemman och Nils Koch. Det avsåg "mark och ägor som till nödiga hustomter och utrymmen erfordras kan"  och gränserna för marken fråga är noga angivet. För detta skulle Brukspatronen Nils Koch "eller dess rätts innehafvare"  "nu och everdeligen" årligen betala Ekenäs bönder 8 daler. Utöver det skulle erläggas "en årlig afgift af tolf öre för hvarje boskaps nöt" . Men för svin behövde ingen avgift betalas. Citat från originalkontraktet.

1782 genomfördes ett storskifte i Ekenäs som bara avsåg att skifta ut skog till de 2/15 mantal Ekenäs som hörde till Blixerud och Poserud. I denna handling och karta anges det att platsen där bruket står och omgivande mark, (se kontraktet från 1747), arrenderas av Ekenäs ägare.

Oklart när Gustavsfors bruk blev ägare till marken som bruket stod på och närliggande mark på Värmlands-sidan. Eller är det i själva verket så att de aldrig blev det och att arrendekontraktet med Ekenäs fortfarande gäller?

För den som vill veta mer om samhället Gustavsfors och brukets historia rekommenderas boken "Gustavsfors - Berättelser från ett brukssamhälle" av Siw Jägerung.