Ekenäs

Kalvlund.se

En hemsida om en plats på jorden och människorna som levt där

Ekenäs

Hemmanet Ekenäs hör till socknen Blomskog, Nordmarks härad som i sin tur ligger i Värmland.

 

I hjonelagslängden från 1610 finns i Ekenäs ett hjonelag (familj) med två personer , dessa är husbonden "her Anders" och den andra personen är förmodligen hans hustru.

Dessutom finns en piga. Enligt Blomskogsboken är Herr Anders liktydig med Andreas Laurentii (Anders Larsson), komminister i Trankil.

 

Endast de som ansågs kunna betala skatt togs upp i längder av detta slag. Barn/ungdomar och de gamla finns därför inte med.

Det bodde fler människor i Ekenäs 1610 än "her Anders" men dessa var landbor, torpare som arrenderade sin mark av Kronan.

Ett hemman var en taxerings-enhet och bestod av ett mantal (1/1) eller mer.

Allteftersom mark uppodlades och gick i arv delades skiftena och måtten blev kvoter av mantalet; 1/2 , 1/4 osv.

 

Bland skattskyldiga husbönder i Ekenäs 1628 nämns bara "Kaptenens fru". Vem var Kaptenen?

Var det "Her Anders"? Hade han dött under åren 1610-1628 och nämndes därför bara hans änka?

Men det står "Kaptenens fru" - inte änka. Varför?

 

1632 köper rådmannen i Åmål; Reinhold Sakariasson, son till kyrkoherden i Blomskog Zacharias Reinholdi, crono-hemmanet Ekenäs av Kronan.

Längre ner på sidan kan du se original-kontraktet.

Därefter benämns Ekenäs som ett Kronoskattehemman vilket anger att det tidigare varit ett kronohemman. I övrigt ingen skillnad mot vanliga Skattehemman.

I Blomskog är Ekenäs det enda Kronohemmanet. Vilka skäl fanns för Kronan att behålla just Ekenäs i sin ägo så länge ?

Eller varför var just Ekenäs ett kronohemman, vilka särskilda värden fanns där?

 

Den tidigaste kartan över hemmanet Ekenäs är från 1643 och visar bebyggelse och uppodlad mark på Stora Ekenäs och i Röstegen

och ett litet område som tycks vara det som senare blir Blixerud. På denna karta anges (utan några namn) marken motsvarande Röstegen som "Een Chrono Uthiordh" och att denna utjord ägs av Ekenäs som anges vara ett skattehemman.

 

Eftersom vi från kontraktet 1632 vet att Ekenäs var ett kronohemman borde hemmanet 1643 vara ett kronoskattehemman. Det kan dock vara så enkelt att i dessa tidiga kartor gjordes ingen skillnad mellan skattehemman och kronoskattehemman, båda var likvärdiga ur beskattnings-hänseende. Hitills har det inte gått att utröna varför marken motsvarande Röstegen 1643 anges vara en krono utjord.

 

Själva gården på det vi idag kallar Ekenäs kallades Stora Ekenäs åtminstone fram till 1800-talets mitt.

Med den vetskapen är det lättare att förstå benämningen Lilla Ekenäs på gårdarna som ligger österut, men långt från sjön och inte alls på något näs.

 

Under 1600-talet bodde Jon Andersson och hans hustru Gunilla i Ekenäs.

Jon var landbo och brukade jorden mot ett arrende till ägaren.

Vid vårtinget 1657 krävde Jon att ägaren Reinhold Sakariasson skulle sluta avverka skog på egendomen eller betala ersättning.

 

1686 bytte Jon till sig hela hemmanet Ekenäs med Reinhold Sakariasson.

Frågan är vad Jon hade att byta med ? Ägde han mark i andra hemman i Blomskog eller bytte han kanske till sig hemmanet Ekenäs mot skulder Reinhold hade till honom ?

 

Jon och Gunillas barn och deras ättlingar befolkar under följande århundraden gårdarna i Ekenäs hemman.

Läs mer om dem på sidan Släktforskning , klicka på länken i höger kant : Människorna i Kalvlund.

 

Vid Storskiftet 1779 finns följande gårdar i Ekenäs hemman :

  • Blickserud
  • Store Ekenäs
  • Rösstegen
  • Lille Ekenäs
  • Kalflund
  • Buskerud, Ängskaserna och Poserud nämns i samband med att dessa delas.

En redovisning av delägarna vid Storskiftet 1779 finns längst ned på sidan.

 

1632 köper rådmannen i Åmål; Reinhold Sakariasson,

crono-hemmanet Ekenäs av Kronan.

Reinhold Sakariasson var son till kyrkoherden i Blomskog Zacharias Reinholdi.

 

Till vänster original-kontraktet / köpebrevet för Ekenäs hemman. Till höger en avskrift.

 

 

Storskifte på Ekenäs 1779

Nedan följer namnen på ägarna till de olika gårdarna vid tiden för storskiftet. Detta är ca 100 år efter att Jon Andersson köpte hemmanet. Samtliga gårdar förutom Blickserud, ägs och bebos fortfarande vid denna tid av hans ättlingar.

Gårdarnas namn och namnen på dess ägare är avskrivet från kartan som gjordes i samband med storskiftet.

Redogörelserna för släktförhållanden m.m. är gjorda med huvudsakligen Blomskogsboken som underlag.

Blickserud, Herr Baron Alströmer och Herrar Åberger 2/15

Åberger var farbror resp. brorson, båda med namnet Anders, brukspatroner (på Gustavsfors?).

Enligt Blomskogsboken kan de ha haft bostad på Gustavsfors men var aldrig mantalsskrivna i Blomskog.

Stora Ekenäs, Anders och Segol Jonassöner 2/15

n.m. Daniel och Nils Danielsson 2/15 4/15

samt Olof Simonsson i Toverud

Anders och Segol var söner till Jonas Segolsson Ekerot, son till fältväbeln Segol Ekerot som var son till Jon & Gunilla.

Enligt Blomskogsboken hade varken Anders eller Segol några barn.

Daniel och Nils var söner till Daniel Segolsson Ekerot, bror till Jonas ovan, och sonsöner till Jon & Gunilla.

Olof Simonssons hustru i 2:a giftet var dotter till Daniel Segolsson Ekerot.

Röstegen - Anders Andersson och Olof Olofsson 2/15

Börge Andersson 1/10 7/30

Anders Andersson var son till Anders Olofsson, i sin tur son till Olof Jonsson som var son till Jon & Gunilla. A.A. var bror till Börge.

Olof Olofsson var son till Olof Markusson (i Röstegen), son till Markus Olsson (i Röstegen) vars anor är okända.

Kan Markus Olsson vara ytterligare en son till Olof Jonsson ? I så fall vara brorson till Anders och Börge. Skulle förklara Markus Olssons förekomst i Röstegen vid en tid (1700-tal) då all mark i Ekenäs hemman ägs av ättlingar till Jon & Gunilla. Samt även förklara att alla generationerna varit bosatta i Röstegen.

Börge Andersson var son till Anders Olofsson, i sin tur son till Olof Jonsson som var son till Jon & Gunilla. B.A. var bror till Anders och bodde i Röstegen. Blomskogsboken: Dottern Ingrid och hennes man Börje Klasson sålde 1/20 mt Ekenäs till Daniel Brask.

Lille Ekenäs n.m. Daniel Danielsson och

Olof Andersson i Helgelund

Daniel Danielsson - se Stora Ekenäs ovan.

Olof Andersson härstammade från Jon & Gunillas dotter Böret och hans hustru Anna härstammade från Jon & Gunillas son Börje Jonsson.

Kalflund, Anders Andersson och Enkan Dordi Olofsdotter och meddelägare 2/15

Börge och Segol Jonsöner 2/15 4/15

Anders Andersson - se Röstegen ovan.

Vem var Enkan Dordi Olofsdotter ? Vem var hon änka efter ? Meddelägare avser hennes barn ?

Börge och Segol Jonsöner var söner till Jon Olufsson och kusiner med Anders ovan. Jon var bror till Anders Olofsson, båda söner till Olof Jonsson, son till Jon & Gunilla.

Anders, Börje och Segol är stamfäderna till det som blev dagens gårdar i Kalvlund:

  • Anders - Västistuga
  • Börje - Östistuga och Höglund
  • Segol - Del

Obs att dagens hus inte fanns på deras tid, då låg husen/byn nere vid landsvägskorsningen.

Övriga noteringar:

Blickserud bekom det så kallade torpet Poserud och Blickserud.

Buskerud delades mellan Stora Ekenäs och Röstegen

"Kalflund bekommer alt hvad inom dess hägnad förr legat och then så kallade delen samt får af utmarken på anvist ställe intaga så stor lott som svarar mot -/4 del af hela Buskerud på 2---- land när". Betyder "then så kallade delen" det som senare blev Del ?

Lars Brask kommentarer

Vid storskiftet 1779 äger Segols sonsöner Stora Ekenäs och Lilla Ekenäs. Olofs arvingar äger Kalvlund och Röstegen.

Troligt att delningen 1732 gjordes som angivits i Blomskogsboken med tillägget att Stora Ekenäs ingick i Segol och Börets lott. Vilket skulle vara rimligare sett till lotternas stolek.

Karl, son till Jon & Gunilla, nämns inte i Blomskogsbokens notering angående delningen 1732. Karl bodde i Lilla Ekenäs, 2 av hans barn var ogifta, ej angivet om tredje barnet var gift. Är detta anledningen till att de inte anges i delningen, dvs att de inte hade familj ? Hade man redan sålt/skiftat ut barnens lotter ? Karls barn var 1732 i 55-årsåldern.

Största andelen samlad uppodlad mark fanns 1779 i Kalvlund. Dock finns ej Kalvlund alls med på kartan 130 år tidigare (1643) så Kalvlund har uppodlats senare och troligen efter att Jon Andersson köpt hemmanet Ekenäs.

Källor : Lantmäteriet/Historiska kartor och Blomskogsboken

© Copyright 2012. All Rights Reserved.