Östistuga

Kalvlund.se

En hemsida om en plats på jorden och människorna som levt där

Östistuga

 

Gårdens historia

Östistuga byggdes under åren 1804-05 av Daniel Brask och hh Catharina Börjesdotter.

Andra delen av Storskiftet hade genomförts 1802 i Blomskog vilket sannolikt var anledningen till att huset byggdes en bit ifrån den gamla bebyggelsen i Kalvlund som då fanns vid landsvägskorsningen.

Catharina var dotter till klocksmeden Börje Jonsson och hh Anna Andersdotter och alltså född i Kalvlund.

Efter Catharinas död gifte Daniel om sig med Britta Persdotter och de flyttade så småningom till Gilldalen.

Sonen Göran arrenderade Östistuga av fadern och gifte sig med Anna Maria Segolsdotter.

Göran dog hastigt, 47 år gammal. Hans halvbroder, Olof Brask, blev utsedd till förmyndare för barnen. Senare drev sönerna Lars och Samuel gården gemensamt, även efter att Samuel flyttat till Bön, Torrskog (söder om Gustavsfors).

1868 gjordes en avstyckning av Östistugas mark, det var Göran och Anna Marias dotter Sara Lisa som tog ut sin arvedel som lades samman med makens förvärv från Västistuga och detta bildade gården Höglund.

Lars köpte Samuels del av Östistuga.

Gården brukades i början av 1900-talet av Arthur och dennes broder David.

1926 dog Lars, deras far, och i samband med arvsskiftet efter Lars styckades gården upp i två delar. 2/3-delar av gården med alla byggnader köptes av Arthur och 1/3-del av David.

När skogsmarken på Del såldes i mitten av 1980-talet köpte Georg Brask det skifte som går längs dalslandsgränsen.

 

Mangårdsbyggnaden

Huset har ingen förstuga, man kommer direkt in i köket. Innanför köket finns en liten kammare och den andra halvan av undervåningen bestod från början av ett enda stort rum, den sk "sovsalen".

Längs norra sidan av övervåningen löper en loftgång, mot söder är två rum. Lars berättade om hur man på somrarna sov däruppe, över köket, för det var svalare där.

Grunden är av natursten, huset vilar på hörnstenarna och på rösen under huset. Husets västra och norra sida ligger helt nära marknivå medan marken faller i sydostlig riktning och därav är grundstenarna på dessa sidor betydligt högre.

Taket är av det äldre slaget, ett sk Långås-tak som innebär att taket bärs upp av längsgående stockar som vilar på gavlarnas timmerstockar samt en sax i mitten av huset (vid ena sidan om murstocken). Foto: Emma Brask

 

En trappa murad av natursten går ner väster om verandan. Den leder till källaren som sträcker sig under större delen av huset, utom under köket och har ett innertak av natursten som satts med valv-teknik. Mellan husets innergolv och källarens stentak fanns jord och ett lager av kolstybb för isolering.

På 1970-talet föll en sten ner innanför dörren till källaren och spärrade effektivt möjligheterna att komma in. Dessutom har delar av valvtaket av sten fallit samman. Detta påverkar inte husets stabilitet, enda märkbara effekten är att det ekar när man går på salsgolvet eftersom isoleringen under saknas.

Många stora förändringar gjordes under mitten av 1850-talet. Det är dock inte klarlagt i vilken ordning eller vad som gjordes under tiden Lars och Samuel gemensamt brukade gården och vad som Lars gjorde sedan han helt tagit över gården.

  • Fönstren byttes, sannolikt var de mindre och sex-rutiga från början.
  • Skorstensmurens omfång minskades. Enligt Georg Brask så berättade hans farfar Lars om hur man tog bort köksgolvet och tippade ner stenen från den rivna muren där innan man la nytt golv.
  • Den stora sovsalen delades av på mitten med en vägg, detta syns tydligt då dörrarna i "sal" är av betydligt nyare modell än övriga dörrar.
  • Tegel-ugnar murades upp i de båda nyskapade rummen, sannolikt hade det tidigare varit en stor öppen spis där.
  • Verandan byggdes om så att den blev bredare, taket blev då mera flackt, detta kan man se spår av i brädfordringen ovanför verandatakets nock.

 

Pga av ovan kan man utgår från att huset redan var brädfordrat när verandan byggdes om. Däremot är det okänt om huset var brädfordrat redan från början eller om detta tillkommit senare.

Likaså är det okänt om husets yttertak varit av tegel från början. Under dagens plåttak finns fortfarande ett undertak av plankor. Dessa plankors bredd tyder på att de är gamla och sannolikt funnits där sedan huset byggdes. Tegeltaket som fanns ända fram till 1967 var sk enkupigt tegel.

Under 1900-talet har bara två större förändringar gjorts; elektrisk ström drogs in 1921 och plåttak blev lagt 1967.

Lagård, stall och lador

Bod

Smedja

Tom länk

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetura adipisicing elit, sed do eiusmod tempor tincididunt nun ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim adipitt minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laborisa nisi ut aliqui ex ea commodo consequat. Excepteur sin eratuma occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa quisi officia deserunt mollit anim id est laborum.

Tom länk

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempora incididunt ut labore et dolore magnanum aliqua. Ut enim ad minim veniam, quisar.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elitta, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore inter magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud.

© Copyright 2012. All Rights Reserved.